EMOTIONELL ALLERGI

Sanity and happiness are an impossible combination.

Publicerad 2016-03-12 16:45:18 i Allmänt, Psykisk Ohälsa, Större ämnen,

Vikten av att ha en bra samtalskontakt 

Jag tycker det är jätteviktigt att man har en viktigt samtalskontakt när man går i någon form av terapi. Oavsett om det är DBT, KBT eller vanlig samtalsterapi. 

Jag har gått i KBT tidigare, och nu går jag i samtalsterapi och DBT. Och jag har den extrema turen av att ha underbara kontakter inom vården. 

Jag har redan berättat lite om min första psykolog som jag hade på vårdcentralen. Och vi hade kom överens jättebra. Vilket jag är riktigt glad över, för att det var det som fick mig att få upp hoppet över psykvård överhuvud taget. Hade inte hon varit så bra hade jag kanske inte orkat fortsätta. 

(Jag har valt att har valt att använda pronomen hen när jag pratar om min samtalskontakt. Snälla respektera det och tala gärna om fall jag missar någonstans. Detta är en person som jobbar inom sjukvården.) 

Idag har jag en underbar samtalskontakt på öppenvården. B (som är enklast är kalla henom då jag inte är bekväm med att tala om hens namn) är mentalskötare egentligen men jobbar på öppenvården och är så faktiskt bra och vissa dagar vet jag inte vad jag skulle göra om jag inte hade haft turen att haft en sådan bra samtalskontakt som henom. 
Jag har haft henom som samtalskontakt i mer än ett år nu, och tur är väl det. Hen har hjälp mig få rätt diagnoser, hen har hjälpt mig genom mina jobbigaste tankar och perioder och hen har lyssnat på mig när jag spytt galla över den mest löjligaste skiten. 

Och det bästa av allt. Hen kan skämta med mig, jag kan driva med henom. Och hen kan driva med mig. 
Jag tycker det är viktigt att ha en bra relation med sin samtalskontakt. Jag vet att B kan bli arg/sträng med mig om jag berättar något dåligt för henom. Som att jag har fallit tillbaka i självskadebeteenden eller att jag gjort något dåligt. Eller till exempel nu senast när jag berättade att jag hade gått ner i vikt. Men samtidigt så vet jag att det är bra för mig. Så jag känner aldrig att jag behöver ljuga för henom om något. 

Men jag har ingen vänskapsrelation med B. Visst så kan vi prata om hens barn. Eller om filosofiska saker, politik eller liknande. Men jag vet fortfarande att hen är min vårdare. Att jag är en patient. 

Men hen är bra. Och vi har väldigt kul. Och hen har så kul humor och när hen driver med mig så vet jag att jag har rätt samtalskontakt. För mig. 

Och jag tycker det är viktigt att om du har en samtalskontakt som du inte trivs med att du talar om det. För det är din rätt. Det kallas det fria vårdvalet. 
Tro inte att du måste ha en kurator/psykolog/samtalskontakt/läkare som du inte trivs med. 
För det måste du inte. Du har rätt till en vård som du trivs med där du kan tala fritt och tala om hur du mår. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela