Köpenhamn är bra om man inte vill vara med
Hur blir man bra på att säga förlåt?
En av mina svårigheter, är just att säga förlåt till personer jag har sårat. Eller bara betett mig korkat emot. När jag säger något eller agerar på ett sätt som är opassande. Det behöver inte vara något stort.
Jag har en form av en empatistörning som inte är relaterad till min EIP eller någon av mina andra diagnoser utan den är grundad i något annat, dels en del av mobbning. Kortfattat så är min empatistörning en ”form” av en coping-mekanism som till slut bildad en 'störning'.
Och ja. Detta gör då att jag har lite svårt att se gränsen andra har.
Till exempel kan jag säga saker som sårar utan att jag menar det, jag vill inte vara taskig. Jag är bara en aning för rak. Eller så kan jag uppleva filmer/musik/konst etc på ett negativt sätt. Då har jag en viss förmåga att tala om det. Det är inte alltid det bästa. För ja, visserligen är konstruktiv kritik bra.
Och jag kan ge konstruktiv kritik. Men när någon frågar mig ”tycker du den här är fin?” och jag svarar blankt nej. Då kan personens känslor bli sårade. Och helt ärligt. Jag bryr mig inte i det läget.
JAG VET ATT MAN SKA BRY SIG. Men jag kan inte.
Och jag jobbar på det.
Det är likadant. Jag råkade skicka ut en bild till 3 olika personer som jag trodde skulle kunna ”klara av” det. Det visade sig att tydligen inte. Och jag ansåg att jag ändå hade försökt då. För då valde jag ändå bort att inte dela den i en grupp med människor som jag visste inte klara av att se den.
Och nu har jag driftat från ämnet helt.
Det var att säga förlåt.
Jag har jättesvårt att säga förlåt. Jag säger nästan aldrig förlåt. Om jag ska använda exemplet ovanför. Jag sa inte förlåt till personen som blev upprörd, jag skickade en bild på ”a basket of kittens” och sen var jag liksom okej.
Och när jag bråkar med min sambo så tar det mig timmar att säga förlåt. Om jag ens gör det. Säger orden, jag kan VISA att jag är ledsen. Och det kan han märka. Men... att säga förlåt. Blesh, det är så jobbigt. Jag nästan dör om jag måste liksom.
Och jag vet faktiskt inte varför jag har så svårt att säga förlåt till folk. För att jag har inga problem med att validera andras känslor. Att erkänna att jag har fel, det har jag extrema problem med. Men jag ser däremot inte sambandet till det och att ha sårat någon annan.
