The needle tears a hole
Jag var på arbetsträningsprogrammet i början på förra veckan. Och tillsammans med en annan person som också är remitterad från psykiatrin skulle vi två laga mat i köket.
Vi var ensamma i köket och inser ganska snabbt 2 saker, så som kanske ganska många personer med de former av diagnoser som båda vi har gör.
1: Det är lås på dörren inifrån.
2: knivarna är inte inlåsta utan står framme.
Eftersom båda två har lidit utav självskadebeteende var detta något båda två reagerade ganska starkt på. Hela konstruktionen av detta var ju löjlig. Jag kunde hitta nästan 10 sätt att ta livet av mig inom ett par minuter utan att någon skulle lägga märket till det eftersom det var lås på dörren och det skulle ta ett ta ett tag innan någon skulle börja leta och sen ta sig in. Och sen inräknat tiden för ambulans och polis. Japp. Helt klart går det.
Och jag mådde inte ens dåligt när dessa tankarna slog mig.
Detta är så klart inte saker som neurotypiska personer går runt och tänker på. Utan vad spelar det för roll för dom om knivarna står framme eller om det är lås på dörren?
Personen som var med mig i köket tog upp detta med personalen när vi var klara med maten och skulle äta. Och fick till svar: "Jo, men det är ju inget vi behöver tänka på här, för är man inte så stabil så ska man inte vara här."
Detta är bara ytterligare ett exempel på hur dom inte förstår diagnosen borderline/emotionell instabil personlighetsstörning.
INSTABIL är där i namnet. Bara för att jag säger att jag mår bra när jag går in genom dörren kan det hända 20638 saker på 10 minuter som gör att jag inte är så stabil längre.
Finns det då lättillgängliga knivar och en låst dörr som även går att blockera. Jo men grattis. Ni kan ju ta och lägga ner verksamheten. Speciellt nu då eftersom ni redan fått kritik.
Att säga så, till en sådan sak som någon uttrycker oro över sig själv och andra över och sen bara vifta bort det. "För att här ska man vara stabil." Jo, men det känns väl lugnande.
Jag vet inte riktigt vad jag ska ta mig till längre.
