Worn out places, worn out faces
Jag vet att det har varit lite dåligt med inlägg på bloggen den senaste veckan men jag har inte mått så bra och varit extremt stressad. Så jag hoppas att det är okej.
Jag fick ingen direkt respons på den mini-serien jag skrev om sjukvården förra veckan så jag tänkte att jag skulle köra en till mini-serie. Denna blir på 5 delar. Denna gången kommer det handla om mina personliga svårigheter, sådant jag har svårt med i vardagen t.ex.
Del 1
Social Fobi
Jag har social fobi, något som jag har svårt att förklara för folk ibland. För de flesta är som hör social fobi tänker dem kanske att det är svårt att gå till affären, eller att gå på stan. Eller att det skulle vara med i det arbetsförberedningsprogram som jag är med i och går på nästan varje dag.
Det är ju så att en del som lider av social fobi har svårt för sådant.
Mina sociala fobi gör det svårt för mig att vara med i stora grupper i ”små” utrymmen. T.ex. så är släktkalas fruktansvärda för mig, att vara på hemmafest (oftast går det om jag är onykter), att vara i ett klassrum med personer som jag inte känner/inte känner så väl. Allt detta är saker som ger mig ångest p.g.a. min sociala fobi.
Och det är jättesvårt för mig att jobba på någon form utav lösning på allt detta. För just nu undviker jag mest dom situationerna som jag får ångest utav. Jag har jättesvårt att hitta verktyg att hantera just den sociala biten. Antagligen mest för att jag aldrig sett mig som en person som behövt andra. Varken omkring sig eller för att få hjälp.
Så att jobba på min sociala fobi är extremt jobbigt för mig.