EMOTIONELL ALLERGI

Det är okej att ha ångest

Publicerad 2016-03-20 20:30:00 i Allmänt, Psykisk Ohälsa, Större ämnen,

Ångest

 

Ångest är en sån stor del av mitt liv. Men det är ändå en av dom mest svåraste sakerna att sätta ord på. Det är en av dom mest överjävligaste sakerna som finns. Det är den ständiga rädslan som sitter och river i bröstkorgen, men samtidigt så stryper den taget om halsen och jag kan inte få luft och trycket över min bröstkorg blir så hårt att det känns som jag ska explodera.

Fast ibland är det bara ett lite lätt tryck. Ibland så känns det bara som en liten vindpust, fast som är ständigt där. Ångesten får mig att göra konstiga saker. Ångesten får mig att vara konstant spänd och ha ont i kroppen. Ångesten får mig att må fysiskt dåligt.

Jag har spytt av ångesten, jag har haft huvudvärk av ångest, jag har haft ont i magen av ångest, jag har velat dö pga min ångest.

Från FASS:
Ångest är starka känslor av oro och rädsla som de flesta känner någon gång. Det hör till livet.
Ångest brukar kännas tydligt i kroppen. Hjärtat slår snabbare, man kanske börjar svettas, känner som en klump i magen och kanske får svårt att andas. Symtomen är obehagliga och beror på att olika stresshormoner kommer ut i blodet.”

Och jag håller med FASS, ångest är starka känslor av oro och rädsla. Väldigt starka. Men jag känner inte ångest på det sättet dom beskriver den på. Mina symptom är obehagliga, ja. Men jag får en intensiv känsla i hela kroppen. Som om jag är jagad och jag måste springa, detta är vad stresshormonerna gör mot mig. Men jag har ingen klump i magen eller börjar svettas. (Jag kan få dessa symtom vid panikattacker dock.) Men ångest ser olika ut för alla. Jag vill inte påstå att bara för att min ångest inte ser ut såhär, så gör inte din det.

Jag har ofta sett min ångest som en fågel. En instängd fågel som blir stressad när jag får ångest. För det är så det känns i hela bröstkorgen när jag får ångest. Vilket kan vara frustrerande när jag har ångest en hel dag. Även om det är på en låg nivå. Jag använder mig av 1-10 skalan när jag beskriver min ångest på öppenvården. Och det är sällan jag kan sätta min ångest på under 4 en vanlig dag.


Så vad gör man då för att hantera sig ångest?

Jag går i DBT. Och jag har min samtalskontakt. Jag försöker ha kontroll på min andning och jag försöker hela tiden veta att det är okej. DET ÄR OKEJ ATT JAG HAR ÅNGEST.
Att upprepa det om och om igen ska fan ta bort skiten. Det kanske låter löjligt, men det hjälper ibland. Jag är okej. Jag är okej som jag är. Min ångest gör mig inte till en sämre människa.
Jag är bara en människa som utstått mer än vissa andra och tar på mig mer än vissa andra. Och min diagnostik gör mig till en svamp. Och mitt svampaktiga tillstånd ger mig ångest.

OCH DET ÄR OKEJ. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela